• Huvudmeny

29 februari 2020

Skottår och skottdag

I år är det skottår och månaden februari har därför 29 dagar istället för 28.

Vart fjärde år måste man sätta in en extradag, en skottdag, för att kalenderåret ska stämma med solåret. Ordet skott betyder ’något som skjutits in’.

svartvitt fotografi. gruppbild med ungdomar vid festligt tillfälle. flickorna har huckle och förkläden.

Skottdagsfirande på på Västerbergs Folkshögskola 1916. Foto: Enok Eriksson/Länsmuseet Gävleborg (CC Public Domain).

Vem har namnsdag den 29 februari?

Ett år som på så sätt får 366 dagar i stället för 365 kallas skottår. I den gregorianska kalendern, som vi i Sverige förhåller oss till sedan kalenderreformationen 1753, utesluts däremot tre skottår under en fyrahundraårsperiod och det är de sekelår som inte går att dela jämt med 400.

Skottdagen inföll tidigare efter 24 februari, vilket innebar att namnsdagarna då försköts med en dag, Mattias fick firas den 25 och så vidare. Från och med år 2000 har detta ändrats, och skottdagen placeras nu som den 29 februari, och namnsdagarna ligger härmed fast.

Otursdag i almanackan

Skottdagen var en otursdag då inget viktigt arbete borde utföras. Det är inte ovanligt att udda dagar eller händelser laddas med olika föreställningar kring till exempel tur och otur (andra oturliga dagar i almanackan är Tykobrahedagarna och fredag den 13).

Frieri på skottdagen

I 1800-talets borgliga Sverige ansågs skottdagen vara upp- och nervända dagen. Det anordnades skottårsbaler dit ogifta kvinnor bjöd in ogifta män.

gulnat vykort med årtalet  skrivet med snirkliga siffror och mellan siffrorna syns en kvinna som jagar en man.

Vykort från skottåret ("leap year") 1904. Foto: Library of Congress (CC Public Domain).

På skottdagen fick även kvinnorna fria och legenden berättar att Irlands skyddshelgon Sankt Patrick bestämde att kvinnorna skulle få fria en dag vart fjärde år. Under 1900-talets början var det vanligt med vykort med t.ex. texten ”Akta dig karl. Det är skottår” och ett kort illustrerar en intet ont anande man som kommer gående och i buskarna står kvinnor och lurpassar. Texten lyder ”Leap year. Unsafe for a poor lone bachelor”.

Ja töseras tur te å fria, den ä nu kommen i år

I våra arkiv finns en skottårsvisa nedskriven i Kareby, Bohuslän år 1926. Visan sägs vara diktad av Anders Börjesson i Hagstorp och handlar om att kvinnor får fria på skottdagen.

handskriven visa på gulnat arkivpapper

Klicka på bilden för att se den i större format. Arkivnummer: VFF 1381:13f.

Töserna pry våra dar
när som de till pöjkarna gå
två kjortla å en klänning de har
öm så de ska lana de två

Men när som hu möder en gösse
då vell ho nu vära fin mö
då släpper ho neder den förste
han synes så wider som snö

Så vell ho då heda den sköna
när gösser han närmar sig fram
då släpper ho neder den gröna
å sedan den klänninga grann

Å förklet som hänger i heller
de breder ho neder så rart
å lagar seg fin udi munnen
å börjar mä gösser sett prat

Men som hjärtat ä falskt udi räven
e höna han tänker å ta
så fleckeras hjärta å även
mang gössa de tänker bedra

Ja töseras tur te å fria
den ä nu kommen i år
i sköttår ska gössrna bia
å tösera själva ska gå

Men je tror je krattar å fria
å hjälper mi flecka ändå
för je ved va ont den ska lia
som ensam ska traska å gå

Levande tradition

På olika webbsajter diskuterar kvinnor frieri på skottdagen så tanken lever vidare. Och i den amerikanska romantiska komedin Skottår (Leap Year 2010) ger den kvinnliga huvudrollsinnehavaren sig av till Irland för att fria till sin pojkvän som inte själv kommer till skott.

svartvitt fotografi från en studio där silluetter av en kvinna som står på knä med en ros i handen framför en man som sitter på en stol

Reklamfotografering inför skottåret 1956. Foto: Norrlandsbild/Sundsvalls museum (CC BY-NC).

Uppdaterad 10 februari 2020

Berätta för oss!

almanacksblad med 29 februari

Vad tycker och tänker du om skottår och skottdagen? Är det något du påverkas av? Svara på vår webbfråglista!

Webbfrågelista om skottår och skottdagen