Erik Larsson – en av arkivets flitiga insamlare
Det är många personer som har bidragit till att bygga upp de rika dialektsamlingar som i dag finns på Institutet för språk och folkminnen. En av pionjärerna var Erik Larsson (1904–1982). Han bodde i Ytterby som ligger utanför Kungälv och det föll sig naturligt att han främst ägnade sig åt bohuslänska dialekter.
Ordet bakvind nedtecknat av Eriks Larsson i Ytterby 1930. Ur Isofs samlingar i Göteborg.
Erik Larsson arbetade för arkivet i 50 år, men det fanns aldrig tillräckligt med resurser för att anställa honom, utan han arbetade mot ett blygsamt timarvode. Hans första insamlingsresor företogs per cykel och senare per moped. Det var inte tal om att bo på hotell, utan han kontaktade någon i bygden dit han skulle och bad att få bo där medan han samlade in material.
Totalt skrev Erik Larsson ner 175 000 dialektord på små lappar. Ovan syns en lapp där han noterat ordet bakvind och förklarar hur det kan användas: ”hört en gång om väderkvarnar när vinden kommer bakifrån. Med ett särskilt fonetiskt alfabet, det s.k. landsmålsalfabetet, beskriver han också uttalet: ”kvarnen hade kommit i bakvind så vingarna blåste av”.
Första inspelningarna i Bohuslän
1936 genomförde Erik Larsson den första inspelningsresan i Bohuslän. Arkivet hade då skaffat en grammofonspelare. Efter ett uppehåll under krigsåren ökade inspelningsresorna i omfattning. Erik Larsson genomförde sammanlagt ca 400 inspelningar i Bohuslän och angränsande landskap.
Här nedan hör vi honom intervjua Brita Lisa Andersson som pratar om att tvätta kläder i lut och aska:
Erik Larsson intervjuar Brita Lisa Andersson i Bolstad socken i Dalsland år 1958. Foto: Nils Gustafsson (Isof, ULMA 36354).
Jordbrukaren
I Ytterby hade Erik Larsson ett mindre jordbruk. När han inte arbetade för arkivet tog han hand om gården. Familjen var självförsörjande på potatis och vete och hade också en gris. När grisen slaktades gjordes det köttbullar som konserverades, och sedan åt familjen en burk i veckan. På sommaren åkte Erik Larsson in till Göteborg för att sälja jordgubbar.
Bohuslänsk ordbok
Vid sidan av insamlingsarbetet var Erik Larsson under mer än fyrtio år sysselsatt med att utarbeta en bohuslänsk ordbok. Tanken var att den skulle bli en i det närmaste komplett samling av bohuslänska dialektord efter mönster av Svenska Akademiens ordbok.
Ordet bog i Bohuslänsk ordbok. Ur Isofs samlingar i Göteborg.
I ordboken redovisas detaljerat uttalet i olika socknar i Bohuslän. För att spara plats har varje socken tilldelats ett nummer, exempelvis betyder siffran 83 att ordet bog upptecknats i Skee. Vi kan se att bog ofta uttalas med diftong och att den sista konsonanten vanligen inte uttalas. Med romerska siffror anges sedan olika betydelser. Bogen finner man såväl på djur som på båtar. Det finns dessutom en illustration för att extra tydligt visa var bogen befinner sig på en snipa.
Man eftersträvade en detaljerad beskrivning av alla ord som används i bohuslänska. Ett problem var att Erik Larsson inte ville uppteckna svordomar och andra fula ord. Arkivet löste det genom att anställa en särskild svordomsupptecknare under en period. Arbetet med Bohuslänsk ordbok var så omfattande att det inte ansågs görligt att slutföra ordboken. De 16 000 uppslagsord som hann behandlas finns dock i institutets samlingar och är en guldgruva för dialektforskare än i dag.
Hedersdoktor
Tack vare Erik Larsson finns mycket av den gamla bohuslänska dialekten bevarad i såväl skrift som på inspelningar. 1964 hedrades hans insatser inom dialektforskningen genom att han promoverades till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet.
%20Lena%20Wenner_webb2_fotograf-joachim-bago.jpg)