Sjörövarkaptenens oförutsedda arv
Vad har en kaparkapten i 1700-talets Halland och en nybyggare i Lycksele gemensamt? Båda bodde på Hammarkulla. Det kan låta som en inledning på en gåta eller ett dåligt skämt men är i själva verket en sann historia. Ortnamnet Hammarkulla finns idag på två vitt skilda platser och är ett intressant exempel på hur ortnamn färdas genom uppkallelse.
Lars och Ingela Gathenhielm gjorde sig kända och rika genom sin kaperiverksamhet. Bild: Sjöfartsmuseet Akvariet
Konsten att ge ett namn
Alla ortnamn har givits av människor. Namnen har kommit till på lite olika sätt och har flera syften. De ska identifiera platser men bär ofta också på en historia. Åkernamnen Eländet i Södermanland och Glädjen i Östergötland är exempel på hur ortnamnen kan vara mer än endast identifierande. Även implicita historier och personliga laddningar förekommer i ortnamn i form av uppkallelsenamn.
Vi bär alla på en sorts ordförråd för namn som namnforskare kallar ett onomastikon. Namnförrådets innehåll varierar från person till person beroende på bland annat våra livserfarenheter och kulturella bakgrunder precis som ett ordförråd. När vi ska skapa ett nytt namn bygger vi det på vårt namnförråd och erfarenhet av hur platser vanligtvis namnges. Ett ortnamn som slutar på -torp förstås som ett bebyggelsenamn medan ett ortnamn som slutar på -tjärn snarare förstås som ett naturnamn. Naturligtvis förekommer undantag, ofta då med överförd betydelse. Gården Abborrtjärn i Norrbotten låg vid tjärnen Abborrtjärn och fick därav sitt namn. Tjärnnamnet Abborrtjärn i sin tur brukar komma av att tjärnen i fråga har mycket abborre.
När vi istället uppkallar platser handlar det mindre om beskrivningar som blir till namn utan kan snarare ses som ett medvetet namnval. Dessa namn kallas för uppkallelsenamn och är direkt överförda från en plats till en annan. Uppkallelsenamn brukar också vara bärare för uppkallarens associationer. Ett exempel på uppkallelsenamn är en järnvägsövergång i Grangärde, Dalarna, som kallas Jerusalem. Namnet sägs komma från rallarna som kallade en dynamitexplosion i en barack för ”Jerusalems förstöring”. Namngivarna var inlästa på bibeln och uppkallade därför flera platser efter bibliska händelser och platser. Vad kan då hända om en nybyggare i Lycksele läser om en sjörövarkapten strax innan han flyttar in? Jo, han uppkallar sitt torp efter sjörövarkaptenens gård.
Kaparmakarna Gathenhielm
Sjörövarkaptenens gård i fråga heter Hammarkulla och ligger i Onsala, Halland. Namnet Hammarkulla består av förleden hammar- i den dialektala betydelsen ’klippbrant, stenbacke’ och efterleden -kulla som är en variant av ordet kullen. Gården Hammarkulla kom att bli kopplad till sjörövarkaptenen genom att Lars Gathe, adlad till Gathenhielm, och Ingela Hammar, vars familj möjligen tog namnet Hammar efter sin gård Hammarkulla, gifte sig på tidigt 1700-tal. Lars var i själva verket inte en sjörövare utan en kapare, men gränsen är hårfin. Skillnaden är att kaparverksamhet, till skillnad från sjöröveri, sker med tillåtelse från kronan som en del av den nationella sjökrigföringen. Med ett kaparbrev som gav rätt att bedriva kaparverksamhet var både Ingela och Lars Gathenhielm aktiva i sitt företag och dess framgång. Men det var inte alltid de höll sig på rätt sida lagen och Lars blev år 1718 anklagad för sjöröveri, för vilket han frikändes. Samma år avled Lars i sjukdom endast 28 år gammal.
Makarna Gathenhielm drev ett lönsamt företag med kaparverksamheten som sin huvudinkomst. Bildkälla: Till vänster: Anna Asklund/Sjöfartsmuseet Akvariet. Till höger: Sjöfartsmuseet Akvariet.
Efter sin makes bortgång tog Ingela över kaparverksamheten och förvaltningen av parets fastigheter. Utöver huvudinkomsten från kapningarna ägde hon även repslageri, bageri, bryggeri, bränneri, smedja och segelmakeri. Efter Karl XII död 1718 och slutet på nordiska kriget bestod Ingelas liv av dyra rättsprocesser gällande ersättning för kaperiets omkostnader under kriget. Hon skrev långa inlagor och bidrog med bevis för kaperiets bedrifter och utgifter under kriget. År 1729 dog Ingela, bara 36 år gammal. Ingela Gathenhielm är idag ihågkommen i Göteborg genom Ingela Gathenhielms gata i Västra Frölunda. Historien om makarna Gathenhielms kaparverksamhet har spridits över Sverige, hela vägen till Lappland där en nybyggare rapporteras ha valt att döpa sitt torp efter deras gård Hammarkulla.
Uppteckning av namnet Hammarkulla i Lycksele från 1964. Källa: DOR (Digitala ortnamnsarkivet), Isof
Hammarkullas fortlevnad
Söker man på ortnamnet Hammarkulla i vårt ortnamnsregister får man idag två exakta träffar. Den ena är den ursprungliga gården Hammarkulla i Onsala, Halland, som fortfarande finns kvar. Den andra ligger över 100 mil bort i Lycksele, Lappland. 200 år efter kaparmakarnas bortgång lever historierna om dem ännu kvar. Historierna om kaparkaptenen på Hammarkulla spred sig norrut, hela vägen till Lappland och en sagesperson år 1964 berättar: ”Nybyggaren som flyttade hit hade strax innan läst om en sjörövarkapten, som bodde på en gård med detta namn”. Det lappländska Hammarkulla är ett namnval, ett uppkallelsenamn inspirerat av det halländska Hammarkulla. Ortnamnet har alltså levt långt mycket längre än de framgångsrika kaparna Lars och Ingela Gathenhielm. Kaparmakarna Gathenhielm må ha levt korta liv, men historierna om deras bedrifter lever vidare i ortnamnet Hammarkulla.
/Emelie Lindholm
Lästips
Kaparen ”Lasse i Gatans” uppgång och fall
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., om Lars Gathenhielm (Sjöfartsmuseet Akvariet)
Lars Gathenhielm i Svenskt Biografiskt Lexikon Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Att återanvända ortnamn, bloggen Sånt vi bara gör, november 2020
Transferred Names and Analogy in Name-formation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. av Stefan Brink (utgör kap. 12 i The Oxford Handbook of Names and Naming, red. Carole Hough)
Vill du veta mer om namn som färdats långt, kanske hela vägen till Amerika, kan du läsa om det på vår webbutställning Hälsningar från Amerikat
