Om arbetet med förteckningen Levande traditioner

Nyckelharpa, kärlekslås och dans runt midsommarstången – det är några av de levande traditioner som hittills har samlats in i förteckningen över det immateriella kulturarvet i Sverige.

bildblock med exempel på traditioner: glasblåsande, dans runt midsommarstång, dans och klapplekar.

”Det är viktigt att lyfta fram vilka levande traditioner som finns i Sverige. Det ger möjligheter till ny kunskap, mångfald och delaktighet.”

Det säger Annika Sjöberg som är samordnare för arbetet med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet på Institutet för språk och folkminnen. Sverige skrev under konventionen 2011 och samtidigt fick institutet ansvar för det nationella arbetet med konventionen. De länder som har skrivit under konventionen ska skapa en eller flera förteckningar över det egna landets immateriella kulturarv och Sveriges förteckning Levande traditioner lanserades 2015.

”Förteckningen är ett viktigt sätt att visa att det finns olika former av immateriella kulturarv och få människor att upptäcka mer om vilka traditioner och kunskaper som finns i dag. Alla är välkomna att skicka in förslag till förteckningen, och jag vill verkligen uppmana såväl enskilda personer som föreningar och organisationer att göra det”, säger Annika Sjöberg.

Sådant som inte går att ta på

Immateriella kulturarv är något som i stort sett alla ägnar sig åt. Det handlar om traditioner och kunskap som förs vidare mellan människor, till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser.

”Det är sådant som inte går att ta på. När det pratas om ett hantverk som ett immateriellt kulturarv är det själva hantverket och den speciella kunskap som krävs i det som menas och inte den färdiga produkten. När jag är ute och informerar om konventionen och förteckningen är det många som blir förundrade över hur mycket tyst kunskap de bär på som de gärna skulle vilja föra vidare.”

En förteckning i ständig förändring

Annika Sjöbergs arbete går ut på att samordna arbetet med konventionen i Sverige och hon jobbar mycket med den växande förteckningen Levande traditioner. Det är ett arbete som ständigt pågår i och med att nya förslag skickas in.

”Det immateriella kulturarvet är ju något som hela tiden omskapas. Det kommer nya traditioner, de befintliga traditionerna förändras och några kanske försvinner. Förteckningens fokus är på det som är levande i dag och som kan vidareföras in i framtiden till kommande generationer. Inte på gamla traditioner i det förgångna.”

Internationella listor

Förutom de deltagande ländernas nationella förteckningar finns två internationella listor och ett register kopplat till konventionen: en lista för det som kallas representativt immateriellt kulturarv, en lista för kulturarv som behöver omedelbart stöd för att inte försvinna samt ett register med goda exempel på hur man kan arbeta med konventionen.

Regeringen beslutade tidigare i år att nominera verksamheten Sagobygden, som drivs av Berättarnätet Kronoberg, till registret över goda metodiska exempel.

I nuläget inriktas institutets arbete främst på att utveckla den nationella förteckningen Levande traditioner. Det arbetet är förutsättningen för att Sverige i ett senare skede ska ha möjlighet att lämna förslag till konventionens internationella listor. Pdf, 194.2 kB, öppnas i nytt fönster.. Länk till annan webbplats.

”Det blir ofta mycket fokus på de internationella listorna. Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet handlar dock främst om att sprida kunskap om levande traditioner världen över och skapa samarbeten mellan organisationer och länder i FN:s anda. En viktig del är även att hjälpa världens utvecklingsländer att dokumentera och vidareföra sina levande traditioner genom såväl bistånd som expertkunskap”, säger Annika Sjöberg.

Fakta om konventionen

Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. antogs 2003 och trädde i kraft 2006. Övergripande syften med konventionen är att föra vidare kulturell mångfald, mänsklig skaparkraft, traditioner och uttryck till kommande generationer, att höja medvetandet om immateriella kulturarv samt att främja internationellt samarbete och bistånd.

Sedan 2011 ansvarar Institutet för språk och folkminnen för Sveriges arbete med konventionen. De länder som har skrivit under konventionen ska skapa en eller flera förteckningar över det egna landets immateriella kulturarv. Sveriges förteckning kallas Levande traditioner och där kan alla som vill lämna förslag på en tradition som de tycker ska finnas med.

Det finns två internationella listor samt ett register Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. kopplade till konventionen:

  • List of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding (lista för kulturarv som behöver omedelbart stöd för att inte försvinna)
  • Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity (lista för representativt immateriellt kulturarv)
  • Register of Best Safeguarding Practices (register med goda exempel på hur man kan arbeta med konventionen)