Är det dags att låta de och dem bli dom?

Frågan om de och dem eller dom har diskuterats ivrigt i medierna de senaste veckorna. Språkliga reformer väcker alltid debatt, säger Isofs Lena Lind Palicki.

Det började med en debattartikel i Svenska Dagbladet Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. (22 oktober 2016) där en gymnasielärare skriver att det är dags att slopa de och dem i det svenska skriftspråket och istället gå över till den talspråksnära formen dom. Därefter har diskussionerna om en eventuell reform av pronomensystemet gått varma i medier och bloggar (i länkarna nedan hittar du några av de artiklar och krönikor som skrivits i ämnet).

Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, tillhör de som har uttalat sig i frågan och hon blev bland annat intervjuad i SVT:s Aktuellt den 24 oktober 2016.

Vilken roll har du som språkvårdare och Språkrådet i sådana här diskussioner?

”Vår viktigaste roll är att sätta in diskussionen i ett sammanhang och försöka hjälpa till att informera om hur till exempel språklig förändring brukar gå till, hur det har sett ut bakåt i tiden och vilka för- och nackdelar det finns med en reform”, säger hon.

Språkliga förändringar väcker känslor

Att en språklig förändring väcker debatt och känslor hör till, Lena Lind Palicki jämför med stavningsreformen 1906 då ecklesiastikministern Fridtjuv Berg trots stort motstånd drev igenom att reformen skulle genomföras i skolorna.

”Ett annat exempel är de gamla pluralformerna som inte hade använts i de flestas talspråk under väldigt lång tid när de slopades i rikstidningarna på 1940-talet. Då fanns samma debatt som idag där det framfördes argument om att reformen gjorde att språket förflackades och blev fattigare.”

Omdiskuterat sedan 1970-talet

Diskussionerna runt de, dem och dom är inte ny utan har pågått till och från i många år. Särskilt intensiv var den på 1970-talet.

”Då hade det att göra med en allmän informalisering av språket och man diskuterade också att gå över till former som sej, dej och mej. Idag är ett av argumenten att allt färre kan skilja på de och dem och att vi därför borde förenkla systemet”, säger Lena Lind Palicki.

De och dem blir allt svårare

Att många har problem med de och dem ser Lena Lind Palicki tydligt i sitt yrke som språkvårdare och forskare i svenska språket. 2015 gjorde Språkrådet en enkätundersökning bland svensklärare, och det var en uppföljning på en likadan studie från 1976. I den fick lärarna bland annat frågan om vilken språkfråga som de uppfattade som mest besvärlig i undervisningen och en majoritet svarade att det handlade om just de och dem.

”I en jämförelse med studien från 1976 är det en kraftig ökning. Då var den frågan så försvinnande liten att den inte ens fick en egen kategori utan klumpades ihop med andra frågor i redovisningen. Sedan dess har de och dem alltså seglat upp som den fråga som uppfattas som den mest besvärliga att hantera i skolan.”

Men är det verkligen så svårt att lära sig de och dem?

”Det är ett ganska komplicerat system, ja. De minnesregler som finns, som att prova att ersätta med vi/oss eller använda sig av engelskans they/them, fungerar långt ifrån alltid. ’De’ fungerar inte bara som subjekt, utan är också bestämd artikel, som i ’de små skorna’ och det komplicerar saken. Och framför ’som’ är det ofta valfritt om man ska ha de eller dem eftersom meningen grammatiskt kan analyseras på olika sätt. I språkrådgivningen får vi många frågor om de och dem, även från mycket vana skribenter.”

Fördelar och nackdelar med reform

Lena Lind Palicki tror att en reform för att förenkla pronomensystemet är oundviklig.

”Frågan är snarast hur snabbt det kommer att gå och om vi bör övergå till enhets-de eller enhets-dom - där finns det olika uppfattningar och argument. Det finns många fördelar med en reform - framför allt blir språket enklare att lära sig och använda - men också uppenbara nackdelar eftersom det är ett stort ingrepp i skriftspråksbilden. Det är också så att vissa dialekter fortfarande upprätthåller skillnaden i talspråket, vilket komplicerar saken.”

Vem bestämmer om och i så fall när det blir en reform?

”Vanligtvis ändras språket därför att språkbrukarna - de som använder språket - ändrar sitt sätt att använda det. I just den här frågan kan man tänka sig att det kommer att fattas beslut på till exempel redaktioner eller i skolans värld. Alldeles oavsett så kommer en reform innebära att vi med stor sannolikhet kommer att leva med båda systemen under ganska lång tid.”