Marstrand
Under sommarmånaderna är Marstrand ett populärt utflyktsmål. Men har ni någon gång funderat över vad namnet egentligen betyder?
Marstrand är en tätort i Kungälvs kommun. Redan på 1100-talet upprättades ett kloster på ön. Staden Marstrand grundades på 1200-talet. Staden fick under 1700-talet frihamnsprivilegier vilket innebar ett visst självstyre. Detta gjorde att Marstrand under en period var ett av landets mest förmögna städer. Skeppsfrakt, handel och fiske har historiskt varit stadens huvudnäringar. Under 1800-talet blev Marstrand en populär badort och turism är fortfarande en viktig näring.
Karlstens fästning på Marstrandsön, sett från söder. Foto: Maria Löfdahl.
Namnet Marstrand, som ursprungligen betecknade ett litet fiskeläge på ön, är påträffat i skrift redan på 1200-talet (år 1293) då det skrevs Mastrand. År 1313 skrevs namnet Malstrand. Först på 1400-talet (1440) dök skrivningen med -r-, som vi är vana vid idag, upp. Förleden innehåller det dialektala ordet mal ’sand, grus eller småsten (på stranden), grusbank’ och syftar på den stora sandbank som finns vid staden. Ordet finns även i andra dialekter såsom det norska dialektala mal, mol. En parallell är också fornvästnordiskans mǫl med samma betydelse. Samma ord ingår i namnet Malö (som skrevs Malloy år 1388) som betecknar en ö utanför Orust, som blivit känd bl.a. genom Evert Taubes visa ”Maj på Malö”. I det namnet syftar mal på ett terrängområde med morän och grus på öns östra sida. Ordet mal uttalas i dialekten med s.k. ”tjockt l”, det vill säga ett l-ljud bildat långt bak i munnen. Detta ljud kan vara svårt att uppfatta och återge i skrift om man själv inte har det i sitt språk vilket kan förklara de äldsta skrivningarna utan l.
Efterleden strand i namnet Marstrand åsyftar ett strandområde med fiskebodar.
%20Maria%20L%C3%B6fdahl_webb1_fotograf-joachim-bago.jpg)