Hur flerspråkiga är svenska kommuners webbplatser?

Har du någonsin tänkt på den där lilla jordgloben uppe i högra hörnet på din kommuns webbplats? Eller kanske den där lilla fliken där det står meänkieli? Inte? Du är inte ensam – det har flera kommuner inte heller gjort.

Men allt fler gör det! Det är ett av många intressanta resultat i rapporten Språk på webben 2022 – flerspråkig information på kommunernas webbplatser. Rapporten beskriver resultaten från en kartläggning av svenska kommuners webbplatser från 2022, och jämför dessa med resultat från två tidigare kartläggningar.

Sverige har alltid varit flerspråkigt, men uppsättningen språk och antalet talare har skiftat under historiens gång i takt med att samhället förändrats. I dagsläget har Sverige fem officiellt erkända nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Svenskt teckenspråk räknas inte till de nationella minoritetsspråken, men är enligt språklagen likställt med dem.

Dessa språk har sällskap av minoritetsspråk som kommit till Sverige via invandring, exempelvis arabiska, tigrinska och thailändska. Sedan får vi inte glömma att även turister letar sig fram till vårt avlånga land, och chanserna är stora att de inte förstår svenska.

Den offentliga sektorn i Sverige har en skyldighet att ge alla i Sverige tillgång till viktig samhällsinformation, vilket innebär att det blir viktigt att alla kan ta del av information på ett språk de förstår. För de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk handlar information på språken även om synliggörande och statushöjning av språken.

Nationella minoritetsspråk ökar – svenskt teckenspråk minskar

Resultaten från kartläggningen 2022 visar att antalet kommuner med information på samtliga fem nationella minoritetsspråk har ökat. Exempelvis hade finska, det vanligaste av språken, ökat från att finnas på 40 procent av kommunernas webbplatser 2017 till 51 procent 2022, en ökning med 11 procentenheter. Under perioden innan, mellan 2012 och 2017, låg dock ökningen på hela 26 procentenheter. Ett liknande mönster syns för de andra nationella minoritetsspråken. Även om den fortsatta ökningen är ett gott tecken verkar ökningen alltså ha börjat plana ut, trots att det fortfarande var många kommuner som saknade information 2022.

För flera av språken har det även blivit vanligare med fler olika typer av information, dvs. inte endast översättningar av minoritetslagen, som annars var bland det vanligaste, utan även information om exempelvis skola, äldreomsorg, bibliotek och e-tjänster. Likaså har antalet kommuner med information om de nationella minoriteternas rättigheter ökat under denna tioårsperiod – 2022 hade 61 procent av kommunerna omfattande information, jämfört med 43 procent 2017, vilket är en klar förbättring. Dock innebär detta att nästan 40 procent av kommunerna fortfarande helt eller delvis saknade information.

Medan informationen för de nationella minoritetsspråken ökat ser det däremot dystrare ut för information på svenskt teckenspråk. År 2022 hade endast 9 procent av kommunerna någon form av mer omfattande information, jämfört med 13 procent 2017 – även det en låg siffra jämfört med de flesta nationella minoritetsspråk. Flera kommuner med omfattande information 2017 hade plockat bort den 2022 av oklara skäl. En annan undersökning från Isof Länk till annan webbplats.¹ visar dock att även om antalet kommuner med information hade minskat, så hade informaton på myndigheters webbplatser ökat kraftigt till hela 44 procent 2021, jämfört med 14 procent 2015.

Automatisk översättning har minskat

Automatisk översättning är ju praktisk i och med att man i ett trollslag kan översätta vilken text som helst till en stor mängd språk, men alla som lekt lite med Google Translate känner till risken för felöversättningar. I bästa fall blir det underhållande, i värsta fall blir det allvarligt. Dessutom saknas möjligheten att översätta till många språk, exempelvis meänkieli, romska och samiska. Resultaten visar att användningen av automatisk översättning ökade mellan 2012 och 2017 men 2022 hade siffran dalat ner till 2012 års nivå. Alltså tycks automatisk översättning ha blivit en mindre populär metod för översättning på kommuners webbplatser.

Fler översatta texter

Kartläggningen visade att antalet kommuner med information även på andra minoritetsspråk har ökat. År 2012 var det bara engelska som fanns på fler än 100 kommuners webbplatser, men 2022 fanns tio språk på fler än 100 webbplatser, varav tre fanns på över 200. Allt fler kommuner har alltså ansträngt sig för att översätta texter till andra språk och därmed förbättrat tillgängligheten till information för alla som bor i eller besöker Sverige.

Omvärldshändelser speglas i datan

Ett annat spännande resultat från kartläggningen är hur uppsättningen språk har förändras i takt med omvärldshändelser. Mellan 2012 och 2017 skedde en stor förändring i listan på de tio vanligaste språken på kommunernas webbplatser, då förekomsten av invandrarspråk som arabiska och somaliska hade ökat markant 2017. Detta kan kopplas till ökningen i migration till Europa under denna tidsperiod, särskilt under den så kallade ”flyktingkrisen” 2015. År 2022 var det i princip samma språk som låg i topp, men med ett stort undantag: ukrainska.

Ukrainska gjorde en dramatisk entré bland topp tio år 2022: språket gick från 0 till 3 till 183 kommuner respektive år. Även ryska ökade kraftigt. Denna förändring kan såklart spåras till Rysslands invasion av Ukraina 2022. Utöver att information riktade sig till ukrainska flyktingar så är det också troligt att det fanns en vilja att visa solidaritet med ukrainarna. På Arboga kommuns webbplats möttes man 2022 till exempel av en banderoll med texten ”Ласкаво просимо до Arboga / Välkommen till Arboga kommun”. Ukrainska först, svenska sen. Att ett annat språk än svenska får ta plats på webbplatsens förstasida hör inte till det vanliga.

Var är jordgloben?

I kartläggningen 2022 konstaterades det att även om flerspråkig information hade ökat så var det inte alltid lätt att hitta den. Fortfarande var det nämligen relativt ovanligt med så kallade ”språkingångar” på kommunernas webbplatser, det vill säga sidor eller flikar med samlad information på andra språk, ofta markerade med en liten jordglob eller en översättningssymbol. I stället fick man förlita sig på sökverktyg som i många fall var svårnavigerade. Det finns alltså en del jobb kvar, för visst är det synd om ansträngningarna att översätta fler texter går webbplatsbesökarna förbi? Med tydligare språkingångar skulle ännu fler kunna ta del av kommunernas allt mer tillgängliga information.

Läs mer

Visst vill du se ett diagram över de tio vanligaste språken på webbplatserna 2022? Och veta hur många kommuner som hade information på jiddisch? Klicka dig in på rapporten via länken nedan och förkovra dig. Trevlig läsning!

/Linnéa Backvall