Perspektiv på revitalisering av minoritetsspråk

Isof och Södertörns högskola bjuder tillsammans in till en konferens om perspektiv på revitalisering av minoritetsspråk.

Tid och plats

Tid: 20–22 november 2024
Plats: Södertörns högskola, Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg, sal MA 624
Kostnad: 500 SEK/dag (inklusive moms)
Konferensspråk: svenska med engelsk tolkning (20 nov) och engelska (21–22 nov)

Deltagande på distans

Konferensen strömmas kostnadsfritt via Södertörns högskolas webbplats.

Information in English

The conference webpage in English

Om du har frågor, kontakta: romskt.regeringsuppdrag@sh.se

Om konferensen

Södertörns högskola och Institutet för språk och folkminnen (Isof) bjuder tillsammans in till en konferens om perspektiv på revitalisering av minoritetsspråk. Språkrevitalisering är en allt mer angelägen fråga i vår tid såväl i Norden och Europa som i världen över.

Konferensen vill synliggöra både erfarenheter och forskning för att möjliggöra problematisering av revitalisering som begrepp, idé och praktik. Konferensens tre dagar har olika mål. Den första dagen ägnas åt presentationer av erfarenheter av aktuella projekt för revitalisering av de nationella minoritetsspråken. Den andra och tredje dagen fokuserar aktuell internationell forskning om språkrevitalisering.

Både Södertörns högskola och Isof har under 2022–2024 särskilda regeringsuppdrag om revitalisering av de nationella minoritetsspråken.

Ansök om stipendium

Konferensen delar ut ett antal stipendier för deltagande avsedda för studenter vid universitet och högskolor. Skicka ansökan till romskt.regeringsuppdrag@sh.se. När du fått bekräftelse på beviljat stipendium, kan du anmäla dig via formuläret.

Sista ansökningsdag: 20 augusti.

Anmälan

Anmäl dig senast den 4 november via länken nedan. Observera att antalet deltagare är begränsat och att först till kvarn gäller.

https://axacoair.se/go?UM3vMo8Q Länk till annan webbplats.

Huvudtalare

Leena Huss

Sari Pesonen

Leena Huss, Professor emerita, i finska, Uppsala universitet & Sari Pesonen, Revitaliseringsexpert, Institutet för språk och folkminnen

”Revitalisering i praktiken – samlad kunskap för den som vill återta sitt språk”

Carola Kleemann

Kristin Nicolaysen

Carola Kleemann, Associate Professor, Norwegian Language and Literature, UiT the Arctic University of Norway, campus Alta, & Kristin Nicolaysen, Museum Lecturer, Alta museum

“Kven Language Between Generations”

Dieter W. Halwachs

Dieter W. Halwachs, Associate professor, University of Graz

“Plurality, (Re)Vitalisation, and AI”

 

 

Riitta-Liisa Valijärvi

Riitta-Liisa Valijärvi, Associate professor Uppsala University and University College London

“Linguistic variation and language revitalisation”



Abstrakt huvudtalare

Leena Huss & Sari Pesonen

”Revitalisering i praktiken – samlad kunskap för den som vill återta sitt språk”

Språkgemenskapernas och individernas eget engagemang är avgörande för lyckad revitalisering. Arbetet inom språkgemenskaperna stärker enskildas förutsättningar att bruka och återta språken samtidigt som det uppmuntrar och inspirerar allt fler att engagera sig. Men det finns ett uppenbart behov av samlad kunskap om revitalisering, olika metoder att revitalisera ett språk och ”best practices” för att stödja engagemanget och det språkrevitaliserande arbetet inom språkgemenskaperna. I detta föredrag presenteras en ny publikation som diskuterar språkrevitalisering och dess olika former men också insatser som kan göras för att vända på språkbytesprocessen. Publikationen baserar sig dels på allmän kunskap, forskning och beprövad erfarenhet, dels på olika typer av revitaliseringsinsatser som genomförts och olika typer av metoder som använts i revitaliseringsarbete i Sverige och utomlands.

Carola Kleemann & Kristin Nicolaysen

“Kven Language Between Generations”

Within families of Kven descent, efforts are made to pass on the Kven language and other cultural heritage, along with connections to places and practices that represent a Kven past, present, and future for them. Language transmission between generations is often overshadowed by institutional language practices and strict ideals of strong language models. Within the framework of everyday life, where the majority language is very dominant, a more sustainable practice may be to consider the multilingual reality of the generations.

We have based this presentation on two short films from the video material "Isä and Aftenstjernen," which shows how isä, the grandfather Egil Sundelin, in various situations works to pass on his Kven mother tongue to his grandson, Iver Isak, or Iiveripoika. The film and language vitalisation project started when Iver Isak was four years old, and his grandfather was 72. Today, they are 11 and 79, respectively, and they are still in the midst of their story about the transmission of cultural heritage.

Filmmaker, and mother to Iver Isak, Kristin Nicolaysen, films and facilitates the meetings/episodes, where the relationship between the generations, the use of Kven words and concepts, and the different material conditions of the places become visible. The meetings between isä and his grandson provide insights into a type of encounters that are both sociocultural and sociomaterial. Based on analyses of the film recordings, language researcher Carola Kleemann examined how the Kven words and concepts are transmitted as a sustainable translingual pedagogy, anchored in Kven places and the practices of these places.
As the borders between researchers and participants are blurred, dialogues between the participants about the language project and the film recordings are a central part of the method and material. Our presentation is a narrative about language learning and cultural learning where the relationship between the generations and the place are central.

Dieter W. Halwachs

“Plurality, (Re)Vitalisation, and AI”

Out of the approximately 8,200 languages documented in Glottolog based on linguistic criteria, around 7,000 are currently in use. While less than 1% of these languages dominate, over 99% are endangered. 53% are potentially endangered because another dominant official language expands into everyday and private domains. Due to declining language transmission, 34% are definitely endangered, 7% are severely endangered, and 5% are critically endangered. These 12% of severely and critically endangered languages require revitalisation measures to ensure their use.

Revitalisation concerns strengthening or reactivating a language in private and everyday domains and attempts to emancipate it in public life. However, the latter is rarely revitalisation but often vitalisation, which focuses on a language's symbolic rather than communicative functions; most endangered languages have never been used formally. In individual cases, this can go so far that new public-symbolic functions are established, and, in contrast, everyday and private life communicative functions continue to decline or are increasingly taken over by another dominant language.

As ChatGPT states that artificial Intelligence holds significant potential for language revitalisation, the second part of the presentation tries to evaluate and discuss this claim based on facts and examples presented in the first part.

Riitta-Liisa Valijärvi

“Linguistic variation and language revitalization”

The purpose of this talk is to explore linguistic variation in the context of language revitalisation. Many endangered and minoritised languages are characterized by regional, intergenerational, situational, and free grammatical variation. They are often not fully standardised and may contain loanwords from a majority language or be subject to code-switching (e.g., Lainio & Wande, 2015; Paunonen, 2018). Furthermore, new speakers (for example, young people reclaiming and learning the language of their ancestors) use language differently from older generations (cf. Sallabank, 2018). Variation poses a challenge to language revitalisation: How do we approach variation when producing materials for language learning and revitalisation? What kind of language should grammars and textbooks contain? Should we perhaps allow or encourage variation in published documents and media? I will discuss these questions from a wider global and theoretical perspective, and illustrate different types of variation using Meänkieli, a minoritised Finno-Ugric language spoken in Sweden, as a case study.

Program

Programmet uppdateras fortlöpande

Perspectives on the Revitalization of Minority Languages

Date: November 20–22, 2024
Location: Södertörn University, Lecture Hall MA 624
Organizers: Södertörn University and the Institute for Language and Folklore


Wednesday 20 November (in Swedish, English interpretation)

Methods for language revitalization, local initiatives and experiences

9:45–10:00 – Welcome Address: Martin Sundin, Director General, Institute for Language and Folklore, and Harriet Kowalski, Head of Department National minorities and Swedish sign language, Institute for Language and Folklore.

10:00–11:00 – Keynote speakers: Leena Huss, Professor Emerita, Uppsala University, & Sari Pesonen, Revitalization Expert, Institute for Language and Folklore, Revitalisering i praktiken – samlad kunskap för den som vill återta sitt språk


11:00–11:15 – Coffee break

11:15–12:15 – Presentation 2 projects

12:15–13:30 – Lunch

13:30–15:00 – Presentation 3 projects

15:00–15:30 – Coffee break

15:30–17:00 – Presentation 3 projects

17.30 Reception/Mottagning


Thursday 21 November (in English)

Current international research on language revitalization

08.45–09:00 – Welcome Address: Nils Ekedahl, Deputy Chancellor, Södertörn University and Anders J. Persson, Academic Leader, Södertörn University

9:00–10:00 – Keynote speakers: Carola Kleemann, Associate Professor, UiT Arctic University of Norway, Campus Alta, & Kristin Nicolaysen, Alta museum, Kven Language Between Generations

10:00–10:30 – Coffee break

10:30–12:00 – Children and Youth in focus

  • Local pedagogy development for Sámi language revitalization. Hanna-Máret Outakoski, Umeå University
  • Indigenous and national minority languages in Norway and possible implications for youth mental health. Verena Schall, University of Stavanger & Anita Salamonsen, Soile Päivikki Hämäläinen, University of Tromsø
  • Invisibility and revitalization of meänkieli: analyzing young tornedalians experiences of being a minority. Constanze Ackermann-Boström, Uppsala University, Pär Poromaa Isling, Umeå University, & Riitta-Liisa Valijärvi, Uppsala University and University College London

12:00–13:30 – Lunch

13.30–14:30 – Keynote speaker: Dieter W. Halwachs, University of Graz, Plurality, (Re)Vitalisation, and AI

14:30–15:00 – Coffee break

15:00–17:00 – Learning resources

  • The Use and Revitalization of the Karelian Language in Finland. Lotta Jalava, Institute for the languages of Finland, & Outi Tánczos, University of Helsinki
  • Conceptualizing learning resources in the context of the national minority language Finnish. Maarit Jaakkola, University of Gothenburg
  • Romani publishing: patterns, accomplishments and (missed) opportunities in a Nordic context. Sofiya Zahova, University of Iceland
  • Literary Translation and the ‘Revitalization’ of Yiddish. Matthew Johnson, Lund University

18:00 Dinner


Friday 22 November

Current international research on language revitalization

9:00-10:00 – Keynote speaker: Riitta-Liisa Valijärvi, Uppsala University and University College London, Linguistic variation and language revitalisation

10:00–10:30 – Coffee break

10:30–12:30 – Challenges and possibilities in educational contexts

  • Current perspectives and development in teaching Rromani. Diyana Kirilova, Södertörn University
  • A Dynamic Model for Romani Revitalisation. Anna Lovas & Márton A. Baló, HUN-REN Research Centre for Linguistics / Eötvös Loránd University
  • Discourses on language revitalisation in curricula for Sami language education in Sweden and Norway. Paulette van der Voet, Ubmejen universitiähta/Umeå University
  • Teacher and student perspectives on the revitalisation of Sephardic Spanish. Kent Fredholm, Karlstad University

12:30–13:30 – Lunch

13:30–14:30 – Discussants: Leena Huss, Professor Emerita, Uppsala University, & Gerd Carling, Professor and Director, Institute for Empirical Linguistics, Goethe University, Frankfurt am Main

Miljöpolicy

Vi uppmanar alla som vill delta på plats att välja färdmedel med låga koldioxidutsläpp, exempelvis tåg.

Organisationskommitté

Charlotte Hyltén-Cavallius, Florence Fröhlig, Sari Pesonen, Domino Kai, Alma Hjertén Soltancharkari

Kontakt: romskt.regeringsuppdrag@sh.se

Organisatörer

Södertörns högskola och Institutet för språk och folkminnen

Logotyper.