Attityder till brytning och förortsklang presenteras i ny rapport

Vi människor skapar oss ofta en bild av andra bara utifrån deras sätt att tala. Det är något vi alla gör – automatiskt och blixtsnabbt – och inte alltid medvetet. I en ny rapport presenteras resultaten från en forskningsstudie om attityder till ”svenska med något utländskt”. Det kan vara en brytning, det vill säga spår av ett annat förstaspråk, eller en ”klang av förorten”.

Att studera attityder till svenska med någon form av accent är angeläget. Språkliga möten mellan människor som har svenska som sitt förstaspråk och de som har svenska som sitt andra (eller tredje eller fjärde) språk blir allt vanligare. Vi möts på arbetsplatser, som grannar, i skola och högre utbildning, inom vården, socialtjänsten, idrotten och föreningslivet. I alla dessa situationer behöver vi kommunicera och förstå varandra, både som talare och lyssnare.

I den nya rapporten tas bland annat följande frågor upp:

• Vilka accenter känner människor igen?
• Hur uppfattas och bedöms olika former av ”svenska med något utländskt”?
• Har attityderna till ”svenska med något utländskt” ändrats över tid?
• Finns det en hierarki mellan olika sorters brytningar?

Projektet är en del av Isofs bidrag till en kunskapsbaserad samhällsdiskussion om språk. Resultaten ger underlag för fortsatta diskussioner om våra medvetna och omedvetna attityder till olika sätt att prata, och om hur dessa attitydmönster påverkar människors möjligheter att leva sina liv och aktivt delta i det svenska samhället.

Rapporten ingår i serien Rapporter från Språkrådet. Studien har planerats och genomförts av Ellen Bijvoet, lektor i svenska som andraspråk vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet i samarbete med Isofs avdelning Språkrådet.