Kuggade jämt nyss, körde för fort!

Ja ä jämt upptagen – kan ja ringe ôm fem minuter? Ä på apoteke å ska jämt precis betaLe, hörde jag den värmländske mannen framför mig i kön säga. Inte för att jag höjde på ögonbrynen åt vad han sa – och troligtvis gjorde ingen annan i kön det heller. Vi befann ju oss trots allt i Karlstad. Men jag hann ändå tänka på hur förvirrande detta måste låta om man inte är bekant med den dialektala innebörden av ordet jämt.

Jämt kan nämligen ha andra betydelser än bara standardspråkets ’alltid’. Vilka är de här betydelserna? Och är den dialektala användningen av jämt – som jag misstänker – unik för värmländskan? Med andra ord, är det verkligen så att det enbart är värmlänningar som säger jämt jämt – i många och till synes helt obegripliga sammanhang?

Betydelser och utbredning

I våra omfattande dialektordsamlingar kan man hitta olika men ändå snarlika betydelser av ordet jämt. Det visar sig också att den geografiska utbredningen inte enbart är koncentrerad till Värmland. Överlägset flest belägg är ändå härifrån. Från övriga landskap har bara några enstaka uppteckningar gjorts. Men det finns dock en betydelse där ett annat landskap har betydligt fler belägg än Värmland. Mer om detta längre fram.

1. ’precis, just; alldeles nyss’

Jämt i betydelsen ’precis, just’ finns belagt från Värmland, Dalsland, Västergötland och Blekinge:

• Dä setter e mygge jämt ve hårfäste (Vårviks socken, Dalsland)
• Han kåmm jämt sôm ja höll på å fekk mä kaffe (Nordmarks socken, Värmland)
• Jämt fö`ör juLa (Östmarks socken, Värmland)

Jämt med innebörden ’alldeles nyss’ påträffas i Värmland, Dalsland och Dalarna:

• Han ha jämt vôr (’varit’) härr (Norra Råda socken, Värmland)
• Du får-nte sôppLe (’skräpa ner’) nu när ja jämt ha höfsa (’städat’; Laxarby socken, Dalsland)

2. ´bara´

Jämt i betydelsen ’bara’ är enbart belagt från Värmland:

• Ja ska jämmt gå ut e vänning (’vända’; Gustav Adolfs socken, Värmland)
• Se du töcker att jä skulle schläppe allt jä har för hänner, jämt för te gå å mete? (Gunnarskogs socken, Värmland)
• Jä ska jämt ta å skûbbe kûrkmatta nôlitte (’lite grann’) jä, männas vällinga koker (Gunnarskogs socken, Värmland)

3. ’alldeles, helt, fullständigt’

Jämt kan betyda ’alldeles, helt, fullständigt’ i Värmland, Småland, Sörmland, Östergötland och på Öland:

• Jämt svatt (’svart’; Dörby och Kläckeberga socknar, Småland)
• Dä va då jämt susselibas, (’det var alldeles oerhört’; Mörlunda socken, Småland)
• Ja va jämt bet (’uttröttad’) när ja kom hem i går kväll (Hägerstads och Oppebys socknar, Östergötland)

4. ´rakt, alls´

I Värmland, Närke och Småland kan jämt även betyda ’rakt, alls’ i nekande uttryck:

• Vi fikk jämt inte (’alls ingenting’; Gällerstas socken, Närke)
• Nä det tror-a jämt int (Brattfors socken, Värmland)
• Ho ä att så perki (’allt så petig’) s-att ho äter jämt ittnô (’ingenting’; Ölseruds socken, Värmland)

5. ’nästan, närapå; riktigt’

I Värmland och Småland kan jämt betyda ’nästan, närapå; riktigt’. I våra samlingar finns totalt 32 belägg, varav 29 är från Småland. Det är alltså denna betydelse som skiljer sig åt vad gäller fördelningen av antal belägg:

• Ja jämt ajas (’är nästan rädd’) för å gå förbi tjöågån (’kyrkogården’) sen dä ä skumt (Näshults socken, Småland)
• Å en stûnn ätterôt va dä jämt fridfullt … när Gustav fått issä nôa (’i sig några’) kaffekôpper å en filbonke (Gunnarskogs socken, Värmland)
• O di åt o hävd i sä, så dä va jämt okrestlit å si-t (’se det’; Aspelands härad, Småland)

6. ´precis när, just som´

Det finns belägg från Värmland och Västergötland där jämt används som konjunktion och motsvaras av ’precis när, just som’:

• Jamt han ha sô`ômn (’somnat’) jek dôrra ôpp (Gustav Adolfs socken, Värmland).
• Jämt ja kom hem kom e grannkäring me ån i näven (’andan i halsen’) å svetten rann å henn (Gustav Adolfs socken, Värmland)

Man kan säga att användningen av jämt är utmärkande för värmländskan, när det gäller de flesta av betydelserna. Men efter att ha botaniserat i dialektsamlingarna verkar det däremot inte vara något unikt dialektalt drag.

Jämt i SAOB

Jämt är ett adverb bildat till adjektivet jämn. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) skriver att jämn bland annat kan beteckna något ’som fullständigt svarar mot något; exakt, precis’. Att betala med jämna pengar innebär ju att man betalar exakt den summa som avses – varken mer eller mindre. Som adverb betecknar det också något exakt, men det har även utvidgats till att få en mer allmän innebörd: ’på pricken, just; alldeles, fullständigt’. SAOB uppger vidare att jämt också kan betyda något som föreligger i ’minsta möjliga grad: just; med knapp nöd’. Uttrycket nätt och jämnt innebär som bekant att något sker med knapp marginal. Enligt SAOB kan jämt användas för att beteckna ’alls, rakt’ i nekande satser.

Jämt idag

Jag upplever att bruket av jämt i allra högsta grad är levande i Värmland. Om det används på andra ställen idag, kan jag tyvärr inte svara på. Men hör gärna av er om det är något som ni känner till!

Jämt kan ibland användas som en bestämning till ett annat adverb. Nyss, precis och bara är vanliga ord som förekommer tillsammans med jämt. I sociala medier finns en hel del sådana fraser. Exemplen här nedan är hämtade från Familjeliv, Flashback och X (tidigare Twitter). Jag antar att det är värmlänningar som har varit i farten på dessa forum; helt säker kan jag förstås inte vara:

• Idag är jag jämt (’alldeles’) precis huuur trött som helst!!!
• Pappas kommentar till Ida jämt (’precis’) nyss: försök va normal ifall du ska ta en selfie!
• Kuggade jämt (’precis’) nyss, körde för fort.

I våra dialektordsamlingar påträffas också uttryck med jämt som bestämningsord:

• Men hôrt (’vart’) i all världen ä pipa’? Jag had’a ju i näven jämt (’precis’) i jåns! (’nyss’; Gunnarskogs socken, Värmland)

Det är dags att runda av denna text om ordet jämt i dialekterna. Nu blir det nämligen kaffe –för grannen kom jämt innanför dörren.

/Anna Renholm