- Startsida
- Lär dig mer
- Kunskapsbanker
- I rörelse
- Samiska förflyttningar
Samiska förflyttningar
Om samisk migration till, från och inom Sápmi.
Bild från Lainiovuomasamernas vårflytt i Vassdalen. På 1920- och 1930-talet tvångsförflyttades renskötare från Karesuando och Jukkasjärvi till sydligare områden i Norrbotten. På Isof finns en arkivsamling lämnad av Lars J. Walkeapää (1928−2019) som själv var sexton år då hans familj tvångsförflyttades. I hans insamlade material finns intervjuer med ett trettiotal personer om dessa förflyttningar och ett rikt bildmaterial som dokumenterar renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Foto: Lars J. Walkeapääs samling (Isof, 40263).
Renskötsel och flyttleder
Under 1500-talet började många samer hålla sig med hjordar av halvtama renar, som under 1600-talet blev den viktigaste näringen för samerna. Tamrenskötseln utvecklades till regelbundna flyttningar i öst-västlig riktning, mellan skogslandet på vintern och högfjäll om sommaren. Familjerna följde med renhjorden mellan olika betesmarker och bodde i tältkåtor.
Bággojohtin – tvångsförflyttningarna
Under 1920- och 1930-talen genomförde den svenska staten tvångsförflyttningar av nordsamer söderut. En rad olika gränskonflikter och avtal föregick tvångsförflyttningarna. Processen har fått ett eget ord, bággojohtin, på nordsamiska.
Samisk emigration till Amerika
I samband med den stora emigrationen från Europa till Amerika migrerade även samer som vid olika tidpunkter och på grund av varierande skäl lämnade olika delar av Sápmi.
Samiskt material i Isofs arkiv
I arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.