”De som icke reste majstång brukade istället skjuta midsommarafton”

Midsommar

Midsommarafton brukade det resa majstång inni gårdarna. Kunde man icke få tag i någon lämplig stång härtill, spikade man ihop bräder och använde till majstång. Det sattes ett tvärträ på. Majstången kläddes med björklöv och granna pappersremsor. Löv fick man antingen köpa på torget eller också själv gå till skogen och bryta. I vardera ändan på tvärträt hängdes en midsommarkrans. Denna gjordes av gamla bandgjordar som kläddes med löv. Varje midsommarkrans gjordes av två bandgjordar som sattes om kors inni varandra. Överst i toppen på majstången sattes en björklövsruska. Man gjorde hål i marken och satte ned stången i och strävade den med fyra korta brädbitar för att den skulle stå säkert.

Midsommarafton samlades unga och gamla för att dansa omkring majstången. Det var då någon som kunde spela dragspel eller fiol som fick vara speleman. Spelemannen skulle bjudas på brännvin för han spelade. Innan de började sansa, skulle de gå i rad efter varandra, med spelemannen före, runt omkring majstången, då de sjöng en särskild visa, sedan dansade de par om par. De som icke varit med och dansa omkring majstången midsommarafton hade icke varit med om att fira midsommar riktigt. Majstången fick stå kvar i åtta dagar, då ungdomen brukade samlas där om kvällarna.

När de dansade par om par kring majstången satt speleman invid majstången med ryggen mot den, när han spelade. De som hade råd till det, lade ett särskilt golv omkring majstången till att dansa på och det sattes då lövruskor runtomkring samt gjordes en särskild lövport till att gå in och ut genom.

I farstun och i köket brukade man kläda med löv, särskilt omkring spiseln i köket. Dessutom sattes lövruskor över dörrarna. De som icke reste majstång brukade istället skjuta midsommarafton.

Berättat år 1932 av Oscar Larsson, född år 1883 i Kristine församling (Isof, IFGH 2993, s. 18–20 Länk till annan webbplats.)