”Att komma till Göteborg med utbildning och dialekt från huvudstaden var ej populärt”

Birgitta Jonsson berättar om sitt liv i Göteborg.

Mitt liv i Göteborg

Flyttade till Göteborg år 1950 efter studier till sjuksköterska i Stockholm. Att komma till Göteborg med utbildning och dialekt från huvudstaden var ej populärt, man skulle utbilda sig på Sahlgrenska. Så därför fick jag ej arbeta i Göteborg. Men jag fick arbete på Barnavårdscentralen i Mölndal, som jag önskade. Med tiden blev jag ”göteborgska” och fick arbete även i Göteborg.

När vi kom in på 60-talet började man vilja hålla kurser för blivande mödrar. Det var något jag tyckte var intressant och började i Sociala Huset två kvällar i veckan lära 20 blivande mammor allt om barnavård. Varje kurs varade i fyra veckor. Nu skulle vi skratta åt det, men vi hade en babydocka, tung som en riktig baby, som badades och kläddes på och av. Det var naturligtvis också allt som rörde barn, utveckling, barnsjukdomar, olycksfall, kläder m.m. Kläderna sydde man ofta själv, det fanns ej så mycket att köpa då.

Men papporna skulle väl också gå på kurs? Röda Korset, som höll kurserna, kallade samman oss och föreslog detta. Vi som var vana med endast blivande mammor, skulle vi våga? Ingen anmälde sig. Men jag tyckte att det skulle vara roligt att försöka. Det var ju något nytt. Första kursen med tio mammor och pappor började. Då kom Göteborgs-Posten och gjorde intervju så vi kom i tidningen. Blivande kurser blev fort fulltecknade och visst var det roligt och intressant med pappor.

Berättat av Birgitta Jonsson (Isof, dagf01728)