- Startsida
- Lär dig mer
- Webbutställningar
- Gustav Vasa 500 år
- Gustav Vasas (ortnamns)väg till makten
Gustav Vasas (ortnamns)väg till makten
Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung. Vi slår följe med den unge Gustav Eriksson, och uppmärksammar några av ortnamnen han passerar på sin väg till makten.
Lindholmens gård och Rydboholm
Gustav Vasa föddes troligen den 12 maj 1496. Enligt en tradition föddes han på Lindholmens gård i Uppland. Namnet har förmodligen tidigast avsett en med lind bevuxen holme. Gården uppfördes troligen någon gång mellan 1452 och 1458 av Katrin Eriksson (Väsbyätten) och övertog då ett redan befintligt naturnamn. Namn som slutar på -holme är frekventa bland sätes- och herrgårdar och det har uppstått ett särskilt mode bland dessa med just efterleder såsom holm och näs utan att det alltid finns något näs eller någon holme i närheten.
Enligt en annan tradition föddes Gustav Vasa på Rydboholm i Uppland. Namnet innehåller socknens namn, Ryd, med efterleden -holm som i detta fall troligen har tillkommit just för att -holm uppfattades som en fin herrgårdsmarkör (någon ursprunglig namnbärare som faktiskt var en holme kan i alla fall inte pekas ut). I namnet tycks även en inbyggarbeteckning (som till exempel Uppsalabo eller Linköpingsbo) finnas men det är inte så troligt att namnet skapades såsom ’Rydbornas holme’ utan mer troligt fanns inspirationen i andra sätesgårdars namn, som till exempel Örboholm i Södermanland. Dessutom tycks man ha undvikit enkelstaviga förleder i sätesgårdsnamn på -holm; ett Ryd(s)holm klingade alltså inte så bra varför man sköt in ett -bo-.
Läs mer
På hans egen tid var namnet Gustav Vasa varken känt eller använt – då hette han Gøsste Erichson eller senare konung Götstaff. Här kan du läsa mer om personnamnet Gustav Vasa:
Eka gård
Släkten ägde även Eka gård. Namnet innehåller trädbeteckningen ek men hur man ska tolka -a på slutet är inte helt säkert. Antingen kan man se det som en maskulin ändelse (i oblik form) och då syftar namnet antagligen på en fjärd, namnet kan alltså tolkas som ’Ekfjärden’. Enligt höjdkurvorna på topografiska kartan är Ekaåns nedre lopp återstoden av en vik eller en fjärd som långt fram i järnåldern sträckt sig förbi platsen för den nutida gården. Eller så kan man tolka -a som fornsvenskans a som betyder just ’å’. Detta kräver dock att a:et i just detta fall inte har utvecklats till å vilket det har gjort i de allra flesta fall.
Uppsala
I sin ungdom sägs Gustav Vasa ha gått i skola i Uppsala. Namnet Uppsala avsåg äldst nuvarande Gamla Uppsala men överfördes till staden i samband med ärkesätets överflyttning dit på 1270-talet. Staden hette tidigare Östra Aros (fsv. aros ’åmynning’), i motsats till Västra Aros (Västerås). Namnet Uppsala är givet i relation till namnet på den försvunna byn Sala i nuvarande stadsdelen Salabacke i Uppsala och kan då översättas med ’det längre upp (inåt land) belägna Sala’. Förleden Upp- syftar i svenska ortnamn oftast just på ett läge längre uppströms ett vattendrag eller längre in (»upp») från kusten, således normalt inte på ett högre läge i terrängen. Efterleden innehåller pluralis av sal. Etymologiskt är sal samma ord som det nusvenska sal ’större rum’. Den ursprungliga innebörden har av allt att döma varit ’byggnad med ett rum’, men i de nordiska fornspråken verkar ordet ha utvecklat en dubbel betydelse, dels ’tillfällig bostad, härbärge, bod’, dels ’festsal, hallbyggnad’.
Vädla
År 1517 deltog Gustav Vasa i slaget vid Vädla. Namnet Vädla avsåg förr en kungsladugård och är bildat till ett fornsvenskt vädhil som betyder ’vadställe’.
Brännkyrka
Året därpå, 1518, stod slaget vid Brännkyrka. Församlingen har namn efter sin kyrka, och det anspelar sannolikt på att denna brunnit i början av 1400-talet. Att namnet, som föreslagits, skulle ha något med det irländska helgonet Brennain att göra är otänkbart. En kortform till namnet Brännkyrka är Brännan, som ibland används om själva kyrkan. Den ursprungliga socknen hette äldst Vantör (De Wantør 1314), ett namn som återupplivats som församlingsnamn.
Kalø slott, Århus
1518 sattes han som fånge på Kalø slott i Århus. Namnet Kalø är sammansatt med djurnamnet kalv och efterleden ö och kan översättas med ’ön med kalvarna’. Århus är bildat på samma sätt som Östra Aros och Västerås, det vill säga att namnet är ett gammalt Aros ’åmynning’.
Stensö udde, Kalmar
Vid återkomsten till Sverige landsteg Gustav vid Stensö udde i Kalmar. Möjligen är Stensö den ursprungliga bäraren av namnet Kalmar som troligtvis är sammansatt med orden kalm ’stenrösa, stenanhopning’ och arin ’grusö, grusig mark’. Namnet Stensö är sammansatt av orden sten och ö och kan alltså översättas som ’den steniga ön’.
Tärnö
Vid tiden för Stockholms blodbad bodde Gustav på (svågerns) Tärnö slott vid Nyköping. Namnet Tärnö är troligen sammansatt med en form av ordet tjärn och ordet ö. Det kan alltså tolkas som ’ön med tjärnen’.
Dalresan
Under Gustavs resa i Dalarna vintern 1520–1521 vistas han på många olika platser. Några av dem var:
Rankhyttan
Förleden tycks innehålla genitiv av mansnamnet fsv. Ranke, kortform av ett mot fvn. Hrafnkell motsvarande Rankil (Rankell). En Jönis Rankilsson är känd från Vika socken i mitten av 1400-talet, och en ägare till Rankhyttan år 1539 kallades av allt att döma både Ranke och Rankell. Efterleden innehåller hytta ’smältugn för metallframställning’, här med syftning på en kopparhytta.
Ornäs
Förleden i bynamnet, äldst omnämnt 1368, är or, en dialektal sidoform till ör ’grus(bank)’. Efterleden syftar på det näs i sjön Runn som byn ligger på.
Svärdsjö
Den dåvarande byn har fått namn efter den närbelägna Svärdsjön. Förleden i sjönamnet innehåller sannolikt en form av svenska dialekters svärd, svard, riksspråkets svål ’grässvål’, med syftning på gräsbotten eller grässtränder.
Isala
Förleden är möjligen prepositionen i, som har vuxit ihop med det ursprungliga namnet. Detta är troligen pluralis av säl ’fäbodställe’.
Marnäs
Namnet innehåller troligen en dialektal form av ordet märr ’sto’, alltså mar, och ordet näs. Bakgunden kan vara att hästar gärna söker sig ut till näs för att komma undan flugor, broms och andra besvärande insekter.
Rättvik
Socknen har namn efter kyrkans läge vid Rättviken, en vik av Siljan. Det är dock oklart om namnet från början har avsett hela den stora Rättviken eller bara Lerdalsviken, en mindre vik av Rättviken mellan kyrkplatsen och Enåns mynning. Förled i namnet är adjektivet rät ’rak, rät’, i dialektuttalet rätt, med syftning på de förhållandevis raka stränderna vid Lerdalsviken och vid Rättvikens inre del.
Mora
Mora har namn efter den by där tätorten vuxit fram. Namnet Mora innehåller ett dialektalt ord mor som betyder ’(sumpig) granskog’. Tidigast belagt är namnet som ett sockennamn, mora sokn 1325, medan bynamnet har belägg från 1384 (j) Mooroo. Möjligen avsåg namnet tidigast ett skogsparti som legat i trakten av nuvarande Lisselby, Morkarlby och Hemus.
Utmeland
Namnet är troligen givet från Morkarlbyhåll och tolkas helt enkelt som byn eller gården utmed landet där land betyder ’sjökant, strand’, alltså ’gården/byn längs med stranden’.
Sälen
Tätortsnamnet Sälen (omnämnt som Sälan 1593) kommer från ett gemensamt namn på de båda byarna Östra Sälen och Västra Sälen. Namnet innehåller ett dialektord för fäbodställe, nämligen säl. Traditionen säger att denna plats använts som fäbodställe för Malungsbor. Det finns drygt 40 orter med namnet Sälen i Sverige – alla bär dock inte samma betydelse.
Läs mer
I webbutställningen om Vasaloppet kan du läsa mer om ortnamnen längs Vasaloppet:
Vadstena
Vid en herredag i Vadstena den 23 augusti 1521 erkänns Gustav som hövitsman och riksföreståndare av Götalandskapen. Det plurala ortnamnet innehåller sten och i förleden sannolikt ett fornsvenskt vazt ’fiskeplats’. Betydelsen kan vara ’stenarna där man fiskar’ eller dylikt.
Roggeborgen, Strängnäs
Den 6 juni 1523 väljs Gustav till kung i Roggeborgen i Strängnäs 6 juni 1523. Roggeborgen har namn efter den som lät bygga biskopsborgen, biskop Kort Rogge. Ortnamnet Strängnäs åsyftar det näs i Mälaren där stadens äldsta delar ligger. Förleden kan innehålla ordet sträng med syftning på uppgillrade jaktsnaror på näset.