Sommarmat

Jordgubbar, sill och potatis och kräftor. Och kanske surströmming! Det finns vissa maträtter vi förknippar lite extra med sommarmånaderna.

Här kan du läsa mer om sommarmat: jordgubbar, rabarber, smörgåsbord, kräftor och surströmming. Men också om hur sommaren i äldre tid kunde vara en svår tid då svälten hotade i skarven mellan odlingsåren, och om rötmånaden som i de folkliga traditionerna förknippats med såväl dålig mat som nyckfyllt väder och onaturliga fenomen.

smörgåsmat midsommar

Smörgåsbord

Till midsommar och andra högtider under sommaren dukar många fram ett somrigt smörgåsbord. Smörgåsbordet är en samling av kalla och varma maträtter, som kan kombineras till en hel måltid. Smörgåsbordet tog form under 1800-talets senare hälft, som en vidareutveckling av det så kallade brännvinsbordet, det vill säga bruket att på stående fot servera olika kalla rätter, ost, smör, bröd och brännvin före själva måltiden.

Läs mer

Sill och potatis

Sill och potatis är ett givet inslag på smörgåsbordet, men också en vanlig sommarrätt i sig själv.

Inlagd sill har förekommit sedan 1700-talets mitt, men tillhörde då mera borgerliga matvanor. Då skulle sillen först ha legat flera månader på tunna och kunde läggas in i vinäger eller oxiderat öl. När ättikan började tillverkas under 1800-talet blev inlagd sill, som vi i dag känner till den, vanligare. Kryddsill är den äldsta inläggningen.

Läs mer

Jordgubbar, rabarber, blåbär, hjortron, lingon ...

Jordgubbar och mjölk, rabarber- eller äppelpaj, glass med hjortron och hallon ätna direkt från busken ... Under sommaren äter vi bär och frukt i alla dess former.

Läs mer

hallon

Sommarfika

Fika är visserligen inget som hör särskilt sommaren till, men visst finns det ofta lite extra många anledningar och tillfällen till fikande.

Läs mer

bord dukat med kaffe, kakor, bullar och jordgubbstårta.

Kräftor

Augusti är av tradition kräftskivornas tid. Från slutet av 1800-talet fram till år 1994 rådde förbud mot kräftfiske från november till början av augusti och i det folkliga medvetandet infaller därför kräftpremiären just i början av augusti. På kräftskivorna är det kräftätandet som står i fokus, men även dekorationer som kräfthattar och lyktor hör till. Kräftätande har ingen lång historia i Sverige utan är en sed som importerades från Tyskland till högreståndsborden en bit in på 1500-talet och sedan spred sig därifrån. Kräftskivor och kräftkalas blev populärt först mot slutet av 1800-talet.

Läs mer

Kräftor kräftskiva

Surströmming

Surströmmingen har en lång historia i Sverige – syrning av fisk och annan mat som konserveringsmetod är mycket gammal och vida spridd över stora delar av världen. Till en början var det vardagsmat men när tillgången på salt ökade blev syrning av fisk mer ovanligt och i modern tid har det blivit en delikatess som av hävd börjar säljas den tredje torsdagen i augusti. Den starkt luktande surströmmingen serveras ofta på tunnbröd tillsammans med mandelpotatis, lök och gräddfil.

Surströmmingsskiva på Norrlands nation i Uppsala 2004

Hungerns tid

I dag förknippar vi ofta sommartiden med lite festligare mat och större överflöd. Men i äldre tider var det tvärtom. Framför allt var tiden i slutet av juli präglad av det faktum att förråden av spannmål och mat då var på upphällningen, och de nya grödorna ännu inte färdiga att skördas. En märkesdag som förknippas med detta är Olofsdagen den 29 juli. Många berättar om den svåra tiden i skarven mellan odlingsåren, kallad ”olsmässokroken”, då ”Ola skrek”.

Läs mer

Den ruttnande matens tid

Rötmånaden är en period under juli och augusti då värme och fuktigt klimat i hög grad bidrar till att matvaror ruttnar. Ordet kommer från fornsvenskans röta ’få att ruttna’. I folktron har rötmånaden förknippats med såväl dålig mat som nyckfyllt väder och onaturliga fenomen.

Läs mer

Årets namn och händelser: Rötmånaden

Brunprickiga bananer.

Utforska matkulturen!

Matkult.se är en kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige. Här hittar du massa fakta och information om traditionell matkultur, en digital kokbok med tusentals recept från förr och berättelser om mat, dryck, råvaror, måltider, beredning, konservering och tillagning från hela Sverige. Det finns också en karta med tusentals arkivuppteckningar från Isofs arkiv.