De övriga julhögarna stodo kvar på bordet intill förängla-da
I äldre tider var julhögen ett givet inslag på julborden. I våra arkiv finns många berättelser om traditionen.
Bullhög från Dalarna tecknad år 1928 (Isof, ULMA 2173:1). I bullhögen från Leksand ligger missubullar bakade med messmör och ärtbulla bakat på ärtmjöl. Överst ligger en smörklimp som kröns av en tupp bakad av vetedeg. Under smöret ligger ett julkors och en äggstjärna, en färskost.
Julhögen var ett slags skådebröd, alltså dekoration, men det var också till för att ätas upp (läs mer om julhögen i blogginlägget Julbröd med magisk kraft). I våra arkiv finns många berättelser om julhögen från olika delar av landet.
Julahög från Småland
I en uppteckning från 1949 berättar Alma Nilsson om julhögarna i Härlunda socken i Småland. Uppgifterna kommer från Almas mor (född 1834) och mormor (född 1803):
Julahögen var byggd i pyramid, den största och grövsta jullimpan i botten, sen den grovsävade kakan med hål i mitten och därnäst en fin-sävad, lite mindre kaka. Alla bröden voro runda, grovlimpan vägde omkring 3 skålpund (nästan 1,5 kg), de andra omkring hälften så mycket. Allt matbrödet var mjukt, slätt och välformat. Överst på högen låg minst en vacker sk tolvhålakringla (lyxbröd som sällan baktes utan till julen). De som hade kaffe använde detta bröd som kaffebröd, annars åts de torra. I en del gårdar saknades somliga år den lille lille osten (beroende på minskad mjölkmängd). Överst ett rött grant äpple. Fanns gott om äpplen, lades sådana runt omkring de olika julhögarna. Vid barnens julhögar ställdes dessutom deras jul-a-gåbba, vilka bakats av den vitaste degen. Den förställde en julgubbe, en julkäring, julgris – bock med horn, tupp, höna. De övriga julhögarna stodo kvar på bordet intill för-ängla-dan och då hade de ju delvis tullats.
