Giellavahkku – samiska språkveckan

I oktober varje år uppmärksammas de samiska språken i den samiska språkveckan – Giellavahkku.

Johan Turi (1854−1936) var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk, nordsamiska. Här är han avbildad av Sara Sarri-Hansegård (Isof, DAUM 5822).

Samiska språkveckan är ett samarbete mellan Sametingen i Norge, Sverige och Finland för att lyfta de samiska språkens status och öka kunskapen om samiska språk och samisk kultur i hela samhället. Under veckan ordnas olika aktiviteter och evenemang i de deltagande länderna.

På den gemensamma webbplatsen giellavahkku.org Länk till annan webbplats. hittar du mer information om och program för den samiska språkveckan.

De samiska språken

De samiska språken är både urfolksspråk och nationella minoritetsspråk. Samiska är gränsöverskridande och talas huvudsakligen inom Sápmi, samernas traditionella bosättningsområde. Sápmi sträcker sig från Kolahalvön i Ryssland, över finska Lappland, via landskapet Lappland i norra Sverige samt landskapen Jämtland, Härjedalen och norra Dalarna till Norges kust och inland.

Sedan 2010 är samiska ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Det innebär att den som talar ett nationellt minoritetsspråk eller tillhör en nationell minoritet ska kunna utöva sin kultur och använda sitt språk inom olika delar av samhället. Det är en rättighet som finns inskriven i Sveriges lagar, framför allt i Språklagen och Minoritetslagen.

I Sverige är det Sametinget Länk till annan webbplats. som ansvarar för det samiska språkarbetet. I detta arbete ingår Samiskt språkcentrum som arbetar för revitalisering och för att stärka samiskans position i samhället.

Samiskt material på Isof

I Isofs arkiv i Umeå och Uppsala finns dokumentation av samiska språk och samisk folkkultur. Materialet består bland annat av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur. Du kan läsa mer om och ta del av samlingarna på sidan Samiskt material.

Det finns också ett omfattande samiskt material i Isofs ortnamnssamlingar och myndigheten arbetar med ortnamnsvård runt samiska ortnamn i Sverige. Det kan du läsa mer om på sidorna Ortnamnsvård och Ortnamn på samiska.

I norra halvan av Sverige finns många ortnamn med ursprung i de samiska språken. Ett sådant exempel är Övre Soppero som är en svensk form av Yli Soppero, vilket i sin tur är en meänkielisk form av det nordsamiska Badje-Sohppar. Foto: Björn Lundqvist/Isof.

Årtionde för urfolksspråk

2022–2032 har utnämnts av FN till ett decennium för urfolksspråk (The International Decade of Indigenous Languages, IDIL). Satsningen ska öka medvetenheten om urfolksspråk och bidra till att stödja, främja och öka tillgången till urfolksspråk. Läs mer på Unescos webbplats: Indigenous Languages Decade (2022-2032) Länk till annan webbplats..