- Startsida
- Lär dig mer
- Kunskapsbanker
- Lär dig mer om klarspråk
- Klarspråkshistoria
Klarspråkshistoria
I Sverige har vi länge arbetat med att förenkla och modernisera lagar och andra myndighetstexter. Här är några av milstolparna.
Klarspråk – en lång historia
Från riktlinjer till lag. I Sverige har vi länge arbetat med att förenkla och modernisera lagar och andra myndighetstexter. Häng med, så tar vi det från början!
1960-talet
Riktlinjer för lagspråk
De första riktlinjerna för språket i lagar och andra författningar ges ut av Statsrådsberedningen (statsministerns kansli).
1970-talet
Språkexpert i Statsrådsberedningen
Den första språkexperten anställs i Statsrådsberedningen för att organisera en mer systematisk modernisering av lagspråket.
Att skriva bättre offentlig svenska
Svenska språknämnden och Statens personalutbildningsnämnd publicerar ett studiematerial om den offentliga svenskan – ”Att skriva bättre offentlig svenska”.
Språkkonsultlinjen
Stockholms universitet startar en utbildning på två och ett halvt år för blivande språkkonsulter i svenska, språkkonsultlinjen.
1980-talet
Språkvårdsutredningen
Regeringen tillsätter Språkvårdsutredningen, med uppgift att se över den språkvårdande verksamheten i Regeringskansliet och andra myndigheter.
Språket i domar och beslut
Svea hovrätt publicerar skriften ”Språket i domar och beslut”, för att inspirera domstolsjurister till en modern språkbehandling och en ökad medvetenhet i språkfrågor.
Språkvårdsutredningens rapport
Språkvårdsutredningen publicerar rapporten ”Klarspråk – en grund för god offentlig service” (Ds C 1985:3).
Ord och uttryck inom domstolsväsendet
Domstolsverket publicerar studiehäftet ”Ord och uttryck inom domstolsväsendet”.
Språkvårdsprojektet
Statens institut för personalutveckling (SIPU) startar Språkvårdsprojektet, i syfte att ta reda på hur man praktiskt kan gå till väga för att förändra texter och skrivvanor inom en myndighet.
1990-talet
Myndigheternas skrivregler
Statsrådsberedningen ger ut den första upplagan av ”Myndigheternas skrivregler”.
Språkvårdsprojektets rapport
Språkvårdsprojektet publicerar rapporten ”Visst går det att förändra myndighetsspråket!” (Ds 1993:61).
Klarspråksgruppen
Regeringen tillsätter Klarspråksgruppen, med uppgift att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna.
Betänkandet Svenskan i EU
Betänkandet ”Svenskan i EU” (1998:114) ger en rad förslag på hur kvaliteten på de svenska EU-texterna kan förbättras.
Språk och struktur i domar och beslut
Domstolsverket ger ut skriften ”Språk och struktur i domar och beslut”, avsedd att användas i överrätternas utbildning, i Domstolsverkets kursverksamhet och som en daglig inspirationskälla för alla som skriver i domstolarna.
2000-talet
Krav på ny skrivkultur
Sverige framför synpunkter på kommissionens reformprogram och begär att reformen också ska innefatta en ny skrivkultur i EU:s institutioner.
Språkfrågor i fokus
Regeringen tillsätter Kommittén för svenska språket och ger Statskontoret i uppdrag att utvärdera myndighetstexters begriplighet.
Rapport om myndighetsspråket
Statskontoret publicerar rapporten ”På väg mot ett bättre myndighetsspråk” (2001:18).
Mål i mun
Kommittén för svenska språket lägger fram sitt betänkande ”Mål i mun” (SOU 2002:27), som presenterar ett 80-tal förslag om svenskans ställning och användning. Stödet till myndighetsspråkvården föreslås bli utökat.
Krav på klara EU-rättsakter
Sverige föreslår konventet att kravet på klara och begripliga EU-rättsakter ska fördragsfästas. EU-språkvården organiseras i Justitiedepartementet.
Mål för svensk språkpolitik
Den 7 december 2005 antar riksdagen den språkpolitiska propositionen ”Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik”. Ett av de fyra mål som tas upp berör den offentliga svenskan, som bör vara ”vårdad, enkel och begriplig”. Propositionen innehåller också konkreta förslag om en förstärkt och samordnad språkvårdsorganisation.
Ny språkmyndighet bildas: Institutet för språk och folkminnen
Sverige får en ny språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen (Isof). Svenska språknämnden byter namn till Språkrådet och blir en del av språkmyndigheten. Klarspråksgruppen i Regeringskansliet läggs ned, och ansvaret för klarspråkfrågorna flyttas till Språkrådet. Till stöd för klarspråksarbetet bildas en rådgivande klarspråksnämnd.
Språklagsutredningen
Den 18 mars 2008 lägger regeringen fram ett betänkande om en ny språklag, Värna språken – förslag till språklag (SOU 2008:26).
Språklagen
Språklagen träder ikraft den 1 juli 2009. I den står att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
Vill du veta mer om klarspråkshistorien?
Om du vill få en mer detaljerad bild av det svenska klarspråksarbetets historia rekommenderar vi boken Krångelspråk blir klarspråk (Ehrenberg-Sundin och Sundin 2015).