Södra Småland

I södra delen av Småland talas dialekter som i mångt och mycket ansluter till de angränsande delarna av Halland, Skåne och Blekinge.

Småland genomkorsas av gränsbältet mellan å ena sidan de sydsvenska målen och å andra sidan götamålen i nordväst och sveamålen i nordost. Kronobergs län ligger i sin helhet i det sydsvenska dialektområdet medan delar av Jönköpings län ligger i götamålsområdet och delar av Kalmar län ligger i det mellansvenska dialektområdet.

I den del av Småland som hör till det sydsvenska dialektområdet talas eller har talats dialekter som i mångt och mycket ansluter till de angränsande delarna av Halland, Skåne och Blekinge. Här har de traditionella dialekterna tunt l, bakre r och inga supradentaler. Markaryds socken hör till det sydhalländska dialektområdet medan Hallaryds socken är en del av Skånemålsområdet; här talas Göingemål av samma snitt som i den skånska grannsocknen Loshult.

I Småland är det bara i Markaryd och Hallaryd som p, t och k har blivit b, d och g. Den egentliga småländskan särpräglas i ett sydsvenskt sammanhang bland annat av frånvaron av denna ljudövergång och av att reglerna för betoning och tonaccent i sammansatta ord följer de mellan- och centraluppsvenska reglerna, med i stort sett genomgående förledsbetoning och accent 2.

Vokalisering och bortfall av r efter vokal är vanligt i mellersta och östra Sydsmåland. Här är också böjningssystemet hos adjektiv och adjektiviska pronomen relativt ålderdomligt, precis som i nordöstra Skåne och i Blekinge. I hela den del av Småland som hör till det sydsvenska dialektområdet är fornspråkets långa a och e diftongerade till ao och ai med varianter. Som mest dissimilerade är diftongerna i de mellersta och östra delarna.